Kyra finns inte på jordelivet mer.

Igår var mamma ute och gick med henne i koppel. Hon kröp ur halsbandet och sprang hem. Någon gång på vägen hem bröt hon höger framben. Det var endast 1½ månad sedan hon bröt vänster framben. Mamma och jag beslutade då att hon skulle få åka till hundhimlen. Det var skönt att veterinären från Hede kunde komma till oss, så slapp Kyra åka med brutet ben så långt.

Det känns hemskt att Kyra måste somna in endast 9 månader gammal. Med två brutna framben skulle jag aldrig våga släppa henne lös och vad är det för liv för en ung vinthund som älskar att springa?

Vi saknar henne så...

Kram Emma